Vi gör det för barnen

En gammal klasskompis till mig virkade godispåsarna till sitt barns kalas. Jovisst seru, så har väl någon kompis till henne känt sig tvungen att berätta om vad hon minsann gjorde. Hon skrev en personlig minnesbok till alla barnen, inbunden och inte att förglömma PÅ HEMMAGJORT papper…WTF!!?

När man trodde man hört allt…

Det är som om man befinner sig i ett okänt universum. Undrar om de har tid att bara vara. Men de brukar de ju oxå skylta med. 70-talisterna måste ju ta huvudena ur rövarna snart. Jag gnäller ibland om dagens ungdomar 90-talisterna och avsaknaden av ambitioner och jämföra den med min egen generation som bitvis var hysteriskt ambitiösa. Funderar på om det är det som är baksidan. Vi tävlade så om allt och nu verkar det som om även föräldrarskapet är en tävlan.

Min erfarenhet av barn är att de skiter i sånt där. Det viktiga är överrasningsmomentet och att det är en blandning av saker i påsen. På samma vis behöver det inte vara en massa uppstryka lekar, det räcker med en. I vissa kretsar i Stockholm håller föräldrarna på så det blir som parodier, tittar snett på mamman som inte har på sig hemmastickade kläder.
Hemmastickade och könsneutralt gäller för den akademiska övre medelklassen, och polarn o pyret är det enda som underklassen köper till sina barn på second hand..

Själv tycker jag det viktigaste är självkänsla, självförtroende och en positiv livssyn. Men herregud jag har ju inte fött barn så vad fattar jag. En tröja, märket på barnvagnen och hemmagjorda böcker på egen-tillverkat papper kanske gör under med barnens väl…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: