Unforgiven

Mamma och pappas granne. konstnärinnan gick till doktorn med sina dockor och låtsades att hon pratade med dem. Hon är iofs rätt udda men istället för vanlig undersökning så bar det av med ambulans till psykakuten.

Hon blev omedelbart inlagd, tillsammans med dockorna förstås.

Hon berättade efteråt att hon hade varit på en fantastiskt härlig semester och hon var mer än nöjd över omhändertagandet. Efter någon vecka kände hon ändå att nu var det dax att återvända hem.

Hon har berättat om de där dockorna förut, jag kommer att tänka på Staffan Westerberg, han har väl också åkt in och ut på psyket. Hon säger till folk att hennes dockor talar med henne så ser hon hur folk reagerar, för der mesta blir det väldigt provocerade. Så åker hon in på psyket.

Konstnärinnan är manodepressiv men inte galen, bara väldigt innovativ då hon är uttråkad och hon älskar att reta folk och trycka på rätt knappar för att folk ska tycka att det är obekvämt. Jag skrattar åt henne och blir helt enkelt inte provocerad av sånt, hon älskar det för jag är helt omöjlig att provocera på det viset. För jag struntar i om hon tror att hon kan prata med ett knyte garn.

Så psykakuten tar in de som pratar med dockor och skickar hem de självmordsbenägna.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: